Efter lite drygt ett dygns tjurande under soffan kom Sanfrid fram och satte sig på golvet. Och där satt han. Han satt och satt och satt, tills Lenny helt enkelt var så nyfiken att han var tvungen att kolla in honom, och strax därefter var läget accepterat och med undantag för en stund dagen efter så har Sanfrid inte gömt sig en enda gång sen dess :D
Nu ligger han på sin gamla plats nerhasad bakom ena ryggstödsdynan i soffan och är söt som bara han kan vara. Och jag inser att mitt undermedvetna nog faktiskt skrek åt mig: TA HEM SNUTTEN ANNARS DÖR HJÄRTAT OM DET ÄR EN ANNAN KATT HEMMA OCH INTE HAN ÄR DÄR.
Lenny har för tillfället låtit mig göra läxor ifred och lagt sig på sängen. Han syns inte så bra, men han är där.
5 kommentarer:
Haha, jag vet inte. Jag satt och filosoferade lite nyss och kom på det bara. Haha :) Kul att du gillade det.
Haha, gulligt med tjurande under soffan. Hade jag också gjort om jag var en söt liten katt och inte fick som jag ville. Hahaha :)
Haha, vilken hint. Det där kan ju bara betyda att du tycker att jag borde klippa mig! :) Haha. En sådan grej är på G snart. Tror jag! ;)
Too let. There's no turning back from this.
The hair is SOON TO BE GONE!
Vänta lite nu. Lågt skärpeljus? Menar du typ - ISO? Jag kan fan noll. Det enda jag vet är att jag har en förkärlek för Makrobilder... :) Love them!
Jag ska hålla ögonen öppna... :) Men om du råkar snubbla över något sånt på nätet så hojta till!
Kram!
Skicka en kommentar