597. Annorlunda

Visst är det annorlunda. Så här efteråt. Det har gått ett och ett halvt dygn och visst känns det inte som förut.

Igår dammsög jag och sen tog jag bilen hem till mamma. Slängde mig i famnen på världens finaste lillebror. Vi grät lite. Jag grät så att mammas tröja blev blöt och sen gjorde vi annat. Tänkte på annat. Pratade lite om allt möjligt.

Idag spenderade jag en stund i hundgården och en stund i kohagen. Fick hjälp att byta däck av mammas sambo Peter och åkte sen hem och lagade mat. Jocke kom över. Vi åt, kollade på Robinson och såg på Phone booth. Berättade inte för honom vad som hänt, men det var väldigt skönt med sällskap.


Vem mår inte bättre i hjärtat efter att ha pussats och kramats med en sån här krabat? Killen på bilden har ingen mamma, så han har blivit väldigt tam.

Nu har jag tack och lov en Alex på msn som kan hålla mig sällskap en stund innan det är dags att knyta sig.

Sov gott mina vänner <3