torsdag, maj 28, 2009

637. Ger upp

Jag är så trött på hela den här käkhistorien att jag grät hela vägen hem från jobbet och sen slängde mig på soffan och sov två timmar. Det blir ingen jobbfest för mig ikväll och nu blir jag hemma minst en vecka, kanske två. Har tagit på mig klänning och fönat håret helt i onödan. Varför göra sig fin?

Min lägenhet är ett bombnedslag och det gör mig ännu deppigare. Det har aldrig känts så värdelöst att ligga här hemma som det gör nu. Inte ens katten är hemma, ingen kommer och myser/pratar/kramar/hälsar med glada tillrop, känns som att jag är död.


Har ingen lust att ta en bild på hur jag ser ut just nu med halva ansiktet som släpar lite efter av bedövningen och klänning och trassligt hår och all misär. Men jag känner mig som på den här bilden inuti, och åtminstone halva ansiktet ser iallafall ut så också. Den andra halvan kanske kommer ifatt till läggdags när bedövningen gått ur hjärnan.

1 kommentar:

Tesstamente sa...

Men stackare, önskar jag kunde göra nånting!

Om jag var där skulle jag berätta en godnattsaga för dig och sen sjunga med min gräsliga röst tills du känner hur hela kroppen lever och vill springa därifrån;-)