Där har vi en redig karl. Grisbonden Karl-Petter. Jävlarimig.
Precis bredvid mig i soffan liggen en liten grå katt och sover. Ibland kisar hos mot mig sådär kärleksfullt som bara hon kan. Hon får en liten klapp ibland och då spinner hon.'
Några meter till vänster om mig rumstrerar tre marsvin om i sin våning. Ibland prasslar jag lite i min godispåse, och då skriker de. De skriker som om de inte ser någon morgondag. Som om de inte fått mat på flera dagar. De fick mat för en timme sen.
Det gick inte så bra på jobbet idag heller. Jag gick hem lite tidigare och drog runt en stund på stan. Kom hem med en duk och en vas som jag kanske kunde låtit bli. Men nu är det som det är. Snart kommer nästa lön.
Jag längtar efter min mamma! Nu får hon sluta ha semester. Nu på en gång, inte på måndag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar