söndag, april 11, 2010

753. Too hard

Det är över en månad sedan jag skrev.

Man skulle kunna tro att det hänt något hemskt, eller vad som helst. I själva verket har jag haft det bra. Stora delar av tiden har spenderats ute på landet, hos mamma. Det var skönt och jag saknar det mycket. Allt pyssel. Alla kor. Gummistövlarna.

Men jag är hemma nu. I lägenheten som bara är min i mindre än två månader till. Jag är glad att solen skiner om dagarna, att det är barmark på cykelvägarna, att skolan går bra, att jag har fina vänner även om jag träffar dem alldeles för sällan, att jag inte är i ekonomiskt trångmål längre, att jag har saker att göra som inte är alltför betungande, att Sanfrid mår bra, att mina värsta krämpor är två djävulusiska skavsår, att jag ska åka till Spanien, att påsklijorna på mitt bord fyller hela lägenheten med vårdoft, att jag kunde slå upp balkongdörrarna idag och sola när jag läste kurslitteratur.

Men just ikväll känns det tungt. Jag känner mig ensam. Jag känner mig tjock. Jag vill så gärna men jag orkar inte ta mig i kragen. Varje dag bestämmer jag mig och varje dag misslyckas jag. Känns det som. Det är tungt. Påskliljorna får mina ögon att tåras och solen gick ner för flera timmar sen.



Imorgon är det kanske bättre.

2 kommentarer:

Monica sa...

Det blir bättre! För det är ju egentligen bra, ellr hur?

Puss & kram från Mamma

Nynna sa...

Jobbigt. Men precis som du säger. I morgon är en annan dag.