tisdag, november 06, 2007

201. Tredje kvällen

Jag räknar morgnar, jag räknar dagar, jag räknar kvällar.
Och jag måste säga att just nu känns livet helt meningslöst.
Jag fejar och städar.
Jag köper fina saker till min lägenhet. Jag är nöjd med hur det blir.
Men vem bryr sig? Mormor tittar förbi ibland och hon säger "vad fint du har det" och "vad fint du klär i svart" och det värmer. Men det värmer inte på samma sätt.
Snart har jag ett överkast igen och då blir sovrummet fint. Snart är det jul och då kan jag julpynta och då blir det mysigt. Men Signe bryr sig ju inte. Vem bryr sig?
Det känns som sagt helt meningslöst just nu, och jag citerar (utan att fråga) en av mina själsfränder Carl:

" Hej jag är hjärt- och själsjuk idag



Det var det finaste och raraste jag hört på länge. Jag hoppas att jag kommer att komma ihåg det här. När det blir bättre. För det blir väl bättre?
Jag bara suckar. Pratar lite med Signe, men tittar mest oförstående på mig och undrar varför hon inte få gå ut på balkongen.

Hon har börjat sova bredvid min huvudkudde, jag tycker det är jätteskönt. Hela natten inatt låg hon där. Varje gång jag vaknade och var orolig och kände mig ensam i mörkret, så låg hon alldeles intill min kudde, och varje gång klappade jag henne och hon sträckte lite på sig och spann en stund. Sen somnade vi båda om.

Imorse gick jag för tidigt till jobbet. Jag vet inte om jag orkar snart. Varje morgon är en pina och jag vill bara ligga kvar i sängen och inte tänka alls. Jag vill att hjärnan ska stå still. Sluta tänka. Sluta med allt. Åtminstone tills det värsta har gått över.

Det var så mkt jag tänkte göra efter jobbet idag. Inget har jag gjort och inget kommer jag att göra. Det förstår väl vem som helst.

1 kommentar:

carl sa...

det var inte jag som kom på det.
det var hanna sjöström.


mika äter barn läste jag i NME.